Robotassisterad laparoskopisk radikal prostatektomi (RALP)

Ett alternativ till konventionell öppen radikal prostatektomi (RRP) är att göra det med titthålsteknik. Under senare år framför allt den robotassisterade tekniken (RALP) blivit vanlig och är i Sverige idag den vanligaste tekniken för operation av prostatacancer.
Vid RALP så görs vanligen 6 stycken cirka 1 cm långa hudsnitt på buken Genom dessa snitt sätts så kallade portar som går in i bukhålan. Genom dessa portar kan man föra in olika instrument och kamera. Kameran och de olika instrumenten kopplas till 4 robotarmar. Kirurgen sitter sedan i en konsol som är kopplad till robotarmarna. I konsolen styr sedan kirurgen olika instrument via elektroniska impulser till robotarmarna.
Robottekniken har jämfört med den konventionella tekniken både fördelar och nackdelar.
Vid urologkliniken Carlanderska så används både RALP och RRP. Vi försöker välja den teknik som är mest lämplig för den enskilde patienten. Generellt väljer vi RALP företrädesvis hos män med små tumörer där nervsparande teknik skall användas och RRP hos män med stora tumörer där kirurgens taktila förmåga är viktig för att bedöma hur mycket vävnad utanför prostata som måste tas bort. Vid mycket stora prostator är också RRP att föredra då det tekniskt är betydligt svårare med RALP i dessa fall. Likaledes väljer vi oftast RRP om lymfkörtlar behöver tas bort, då framför allt för att operationstiden inte skall bli för lång.

Operationstiden vid RALP ligger vanligen mellan 2-3 timmar och innefattar då samtliga moment i operationen. Normalt kan man börja äta och dricka operationsdagens kväll och även komma upp och gå. Om inga komplikationer uppstår så hemskrivs man påföljande dag. Katetertiden är lika lång som vid konventionell operation, cirka 8 dagar. Sjukskrivningstiden för män med kontorsarbete är vanligen 2 veckor och lite längre för män med fysiskt tyngre arbete.

Långtidskomplikationerna vid RALP är de samma som vid RRP dvs inkontinens och impotens. Risken för bestående besvärande inkontinens är såsom vid RRP idag mycket låg. I vår kvalitetsuppföljning från 2008 så ligger risken för besvärande inkontinens på 1,6 %. Dock behöver 9 % använda droppskydd av och till t ex vid långpromenader och annan kraftigare fysisk aktivitet. Denna typ av lätt stressinkontinens upplever de flesta män ej särdeles besvärande.
Impotens dvs en förmåga att få tillräckligt stånd för att kunna genomföra samlag är däremot en vanligare biverkan. Risken varierar väldigt mycket mellan olika patientgrupper och beror av ålder, hur bra förmågan var innan operationen och hur mycket av potensnerverna man kan spara. Om förmågan var bra innan operationen och man kan spara nerverna på båda sidor är chanson stor att potensen återkommer. Vissa studier antyder att potensen återkommer något snabbare för de som opererats med RALP jämfört med RRP.

Skattningsformulär

IPSS – Symptomskattning vid vattenkastningsbesvär
0-7 poäng: Svaga symptom > 8 poäng: Konsultera din doktor
Ladda ned IPSS som PDF

ADAM – Androgen Deficiency of Aging Male
Frågeformulär avseende testosteronbrist.
Ladda ned ADAM som PDF

IIEF-5
Frågeformulär sexuell funktion hos män
Ladda ned IIEF-5 som PDF